Idag beräknad icke mens och en vecka kvar till officiella testdagen som är den 12 december och kliniken hör av sig till mig onsdagen den 13:e för att få resultatet.
Jag tror fortfarande det inte är sant att vi verkligen har fått ett plus på stickan att vi försökt sedan 2007 att vi nu 5 år senare har ett pluss, det känns helt ofattbart, kommer på mig att gå runt och le mellan varven!

Testmissbrukare är jag på hög nivå, jag slirar in i badrummet varje morgon och tar ett test, Mister beställde ett 20 pack från testlagret innan första IVF:en så tester har vi, iallfall ett par styckna kvar.
 

Igår köpte jag vitaminer ACO Gravid läste noga innehållsförteckningen och såg att denna vitaminen täcker upp folsyran dessutom så är den rik på järn.

RD 12 - BIM blir även vecka 5 (4 +0)
* Ömma bröst, vaknar om jag lägger mig på dom.
* Lätt illamående på em/kvällen, haft det 2 kvällar nu på jobbet.

* Trött natten till igår sov jag 9,5 timma och igår kväll var jag berädd på att lägga mig kl 20, synd bara att jag var på jobbet. Mister hämtade mig igår, jag slocknade nog 22.15 igår och sov tungt då klockan ringde 06.30
* Kännslan från gynmagen, som om mens eller så är på väg... eller om det är tarmarna.

Annars mår jag tipp topp, försöker att inte oroa mig det kommer fortfarande lite bruna klumpar av Crinon, tydligen fullt normalt men blir endå orolig.

Så som vi hoppas på att bli föräldrar i augusti, steg 1 är officiell TD, sedan blir steg 2 att klara sig till VUL och där förhoppningsvis se ett litet hjärta slå.
Och nu skenartankarna iväg, tänk  om jag kommer bli mamma till ett levande barn. Att min lilla ängel kommer bli en storebror...

Jag har blivit nominerad av "M" Bakom bloggen "Våran väg till dig"! Efter 1 IVF och 2 FET kämpar hon och sambon vidare!

 

Reglerna för utmärkelsen är:
1. Tacka bloggaren som gett dig utmärkelsen och lägg ut länken till den som gav dig den.
2. Ge utmärkelsen vidare till fem favoritbloggar och berätta det för dem med en kommentar.
3. Kopiera post it-lappen och sätt den på din blogg.

1: TheStruggle - Bloggen "Vägen till Liten" 
2: Nalgot - Bloggen "Den som väntar på något gott...."
3: Önskan - Bloggen "Önskan om att bli gravid"
4: Cohen - Bloggen "Vi väntar på dig"
5: Bloggen: "Drömmen om en liten"

RD 11, dagen innan BIM!
Brösten är ömma, men inte extret ömma som innan nu spänner dom och ömmar och jag kommer åt dom.
ibland vid vissa toa besök kommer det en liten brun Crinone klump.

och jag är testberoende... Tog ett nytt test idag, dagen innan Mens, och sträcket är starkare än gårdagens test

 
Dagens test är det längst ner i bilden...
Är fortfarande helt ofattbart att vi lyckats få ett pluss, känns så ofattbart ännu så overkligt svårt att förstå att det är sant, det är så tidigt, det är så skört.

Gårdagens test gav mig en sådan enorm overklighetskänsla, är det verkligen sant? Jag var helt inställd på att få ett minus där igårkväll, att få det överstökat att få bli så himmla ledsen och sedan kämpa vidare mot plusset.
 Tog ett test i morse, testet blev starkare inte mycket men lite det blev lite bredare sträck, syns inte riktigt på bilden men så blev det iallfall.

Är ju väldigt, väldigt tidigt gravid vecka 4 (3 +5) Fick googla runt ordentligt för att få reda på hur långt gånget man är... men sedan fick jag kläm på det.
ÄP = vecka 2
ET = 2 dagar
RD = 10 (1 v & 3 d)
Så plussar man ihopp dagarna med veckorna så hamnar vi på 3 +5 alltså är jag i vecka 4!

Cohen -> Också en IVF:are med blogg! hade ett roligt Graviditets schema i sin blogg, så jag fyllde i mina uppgifter i länken och fick följande:

RD 10 symptom:
* Ömma bröst!
* Till och från de konstiga känningarna från tjejmagen (om det nu inte är tarmarna som stökar)

Jag stälde mig på vågen i morse, den stannade på 63,3 kg tänkte väga mig regelbundet, vet dock inte om det kommer bli var en gång i veckan eller var 14 dag!

Kunde inte hålla mig, mår så dåligt av att kastas mellan hopp och förtvivlan... Blev en så stark känsla att jag måste bara testa.
Och jag som kissat en timma innan...

 

Ser jag i syne eller är det verkligen 2 sträck på stickan? är så glad att tårarna rinner!

Jag ligger på en lutealfas på 14 dagar, och ÄP är ägglossningen så idag har jag 3 dagar kvar till BIM, börjar bli nervös BIM ligger då på RD 12 så jag kommer förbi det kritiska RD 11, men bara för det behöver jag inte bli för hoppfull.

 
Idag är det första advent, tänker inte baka något i helgen, det blir helt enkelt för stressigt att släpa fram allt julpynt och på det även baka. jag kommer baka lussebullar till andra advent istället.
Jag införskaffade mig även en färdiggjord liten julgrupp till köksbordet, då ICA hade väldigt söta grupper annars brukar jag vilja göra dessa grupper själv.

 
Visst var den lite söt denna lilla gruppen, jag verkligen älskar julen och myser för fullt av det.

RD 9 Symptomen:
* brösten gör fortfarande ont, igårkväll då jag tog av mig BH:n gjorde det på ren svenska skitont då tyngden av mina fd A kupor fick vara fria.
* Känner av gynmagen lite igår... Men det kan lika gärna vara tarmarna, har en känslig mage IBS det kan vara mensen som är på G jag vet inte blev lite nojig vet inte heller hur jag skall beskriva känslan. Men lite till och från igårkväll inget idag... antagligen min mage som lurar mig, men kul att hoppas iallfall.

Iövrigt så kastas jag konstant mellan hopp och förtvivlan, är det tredje gången gillt eller är det ytterligare ett minus, jag vet inte.
Mina förhoppningar är rejält uppskruvade pga brösten, men 2sekunder senare kommer alla negativa tankar och jag landar, jag är så himmla rädd att hoppas och tro för mycket, fallet då/om blodet eller minuset kommer blir så hårt då.
Det går inte heller att "ta det som det är" jag kan inte vara så kall, jag hoppas så enormt mycket att fallet kommer bli så himmla hårt denna gången...

Tjuvtesta kommer jag heller inte våga göra, så rädd för att se en blank sticka för det gör så himmla ont att se det och veta att hoppet med största säkerhet är ute, bättre då att försöka leva på hoppet, i en berg och dalbana av känslor.

Önskar mina läsare en fin första advent.

I helgen är det första advent och jag älskar verkligen julen, jag har småtjuvstartat med pyntningen i torsdagen med ett par stjärnor i fönstret!
Resten tänkte jag faktiskt fixa idag, Mister är ju nattjobbare så han har hjälpt till med att dammsuga och torka golven medans jag jobbade kväll igår innan han åkte till jobbet, dessutom tog han in julkartongerna från förrådet så jag skulle slippa bära in dom blylådorna.
 
Denna söta tomten skall få stå på köksbordet ihopp med en julgrupp och lite annat, så idag skall köksfönster putsas julgardiner skall upp och julstjärnor skall innhandlas!
Skall även köpa saffran för att göra saffranskorpor till första adventsfikat.

RD 8 idag:
Brösten gör fortfarande himmla ont, hänger jag på mig en väska och remmen kommer över brösten måste jag flytta på bandet så det inte skall klämma så hårt.
Mina ömma bröst gör mig verkligen extremt hoppfull, jag jämnör ju som jag skrivit innan mot IVF1 och FET, IVF gav ömma bröst som försvann, FET gav mig inte ömma bröst öht!
Dock är ömma bröst det enda jag märker av, för en biverkning som jag faktiskt får av Crinonen oavsett IVF eller FET är att jag blir törstig, brutalt törstig så jag kissar oftare och så även på natten.
RD 8 på IVF1 gjorde jag ett tjuvtest, blev såklart minus... Jag har sett på Familjeliv att många testar possetivt på RD 9, men jag vill/vågar inte tjuvtesta denna gången.
Inte då det känns så annerlunda mot IVF1, vill leva på hoppet så länge det bara går.

Satt dessutom och kollade i periodtracker, IVF och FET har rubbat min hyggligt jämna cykel med ett par dagar så idag är det +/- 5 dagar till BIM!

Idag är det dessutom 11 dagar kvar till TD alltså jättelång tid, dagen efter på Lucia kommer vi sitta i bilen på långresa för dödsfallet jag gav besked om i veckan, begravningen är den 14:e december!
Hoppas man kan sitta och gråta i kyrkan med en känsla av framtidstro av att veta att någon växer sig starkare innuti mig för varje dag...

Så ringde Mister mig på jobbet och var jätteglad vi hade fått brev från kliniken:

 
Det blev även denna gången en fin eskimå till frysen, en blastocyst   Så trots det denna IVF:en bara blev 4 st ägg så blev det samma resultat som vid första IVF:en ett i retur och 1 till frysen.
Det ger mig en viss ro att veta att det finns ett litet framtidshopp i ett litet plaströr på kliniken ifall detta inte går vägen.

Idag är det RD 7:
Vid första IVF:en kom de ömma brösten tillbaka denna dagen, dock inte till att göra lika ont som innan dom försvan utan jag beskrev det som PMS ömma som inför Mensen!
Jag har faktiskt lite uppskruvade förväntningar denna IVF:en med tanke på att brösten inte tappat ömhet ännu, dom är så pass ömma att jag inte kan sova på mage, vid IVF 1 kunde jag sova på mage från RD 5!
Jag vet så väl att kommer blodet eller minuset så kommer fallet bli så djäkla hårt iom dessa förväntningar som bara växer i mig för varje dag, men jag känner mig possetiv.
Vid första IVF vad jag superpossetiv, men vid RD 7 började det släppa, vid FET var jag inte alls possteiv inga symptom öht trots Crinonen och Ovitrelle sprutan.
Och vid IVF avtog/försvann alla symptomen vid RD 5!
Förvisso fick vi tillbaka ett 3 dagars embryo vid IVF 1 och vid IVF 2 ett 2 dagars embryo men endå så är symptomen kvar hur jag än räknar, och det ger mig ett enormt hopp.

Och djäklar vad jag hoppas och njuter av detta, och nu hoppas jag alla som ruvar, har ÄP/ET/FET får ett fint pluss i december...
För vi är så himmla värda det, alla vi som genomgår detta är så himmla värda detta! Och ni som väntar på omstart efter nyår, jag hoppas så himmla innerligt att det går vägen för er med att ni får ladda batterierna och bara må gott under julen, släppa allt med IVF, sprutor, vagiatorer och annat som hör IVF till och bara NJUTA av julen, och ladda batterierna ordentligt inför nya året!

Blev så ledsen och chokad igår, även om det var en gammal människa så var hon så pigg det vr oväntat att hon skulle somna in just där just då.
Fridfullt insomnande under natten, alltså så man vil att någon skall gå vidare.

Gjorde mitt absolut bästa igår, men hörde mig själv mellan varven låta rätt oengagerad men då jag upptäckte det så kammande jag till mig, gjorde iallfall mitt jobb och det bra (hoppas jag)

RD 6.
Brösten ömmar fortfarande, vid första IVF:en avtog bröstömheten vid dag 5-6 någon gång och vid feten fick jag aldrig ont i brösten.

Så jag hoppas att de ömma brösten stannar kvar för mig, för i dessa dagar verkar biverkningarna av progrestronet (Crinonen) försvinna för de flesta.
Stannar de ömma brösten stannar ju hoppet kvar, så jag var faktiskt igår en rätt smådiskret bröstklämmare, iallfall på jobbet och utanför hemmet! men hemma kan jag klämma och känna grundligt.

Idag efter jobbet skall jag förbereda inför advent, sätta upp utebeslysning och fixa iordning alla fönster utom köksfönster som jag tar imorgon innan jobbet.
Lite tråkigt att jobba alla fredagskvällar, men jag blir ju van och ställer man upp mycket får man mycket tillbaka fick ju ledigt vid både jul och nyår!