Igår strax efter lunch blev vissa sammandragningar onda och jag fick ont långt ner i magen precis bakom mitt bikinisnitt så jag ringde förlossningen på Danderydssjukhus som var så himmla trevliga (man knappar sig fram på speciellslinga)!
Jag förklarade om sammandragningarna, hela min/våran historia och barnmorskan sa att vi skulle komma in, för att kolla upp hur allt verkar.

På plats kopplades jag upp med CTG för att kolla hur bebis mådde, och klämma på fingret för att särskilja min puls från bebis puls, en "klocka" i andra handen som jag skulle trycka på varje gång jag kände av bebis.
Barnmorskan hade problem att få fast bebisen för hjärtljuden för han var inte alls sammarbetsvillig, han sparkade och hade sig.
 
Me tillslut lyckades vi, maken sattes på att utöver vara min fotograf också se till att bebisen inte rymde.

 
Jag fick under de 30 minutrarna vi låg uppkopplade 1 större sammandragning och 3 mindre.

Sedan blev det att vänta sitta i väntrummet, och att sitta är faktiskt det som är minst behagligt som gör att sammandragningarna kommer tätare, och känns mera.
Så tack och lov upptäckte en barnmorska problemet och jag fick en säng att vila i medans vi väntade på läkaren.

Läkaren var en helt underbar kvinna som pratade lyssnade och förklarade, började med att hon klämde och kände på magen, sedan kände hon på livmodertappen så den skulle vara hård och fin.

Där blev jag livrädd då hon sa, tappen är mjuk i ena kanten.
Så fram med ultraljudet och mätte tappen och såg då att tappen var lång och sluten, men att det är mjuk är endå en varningsklocka, den var nämligen stenhård den 2 april.

 Fick recept på medecin som skall hämna/minska/ta udden av sammandragningarna.
 
Samt fick jag stränga order om att vila, gå till doktorn på MVC på onsdag (Behöver inte sammanfatta ngt, allt står i min journal) och så skall jag kontakta vården igen om sammandragningrna fortsätter vara jobbiga trots vila och medecin, om jag tar maxdosen av medecin osv.

Nu är det iallfall färdiggnällt, idag går vi ner på på 2 siffrigt från 3 siffrigt, graviditeten startar på 280 dagar, och nu är det 99 dagar kvar till "Mål"
 

Min trötthet är fortfarnde kvar, känner mig konstnt trött men endå så glad och nöjd med tillvaron och att vara gravid oavsett vid vilket tillfälle jag känner rörelser av Juvelen stannr jag upp njuter och verkligen lever i nuet.
Han verkar vara en rätt aktiv kille och känner av honom ett par ggr om dagen och börjar ana ett mönster om hans rutiner.

Utöver den vanliga tröttheten som är sömnen sedan en tid tillbaka en ren katastrof, somnar så fort jag lägger huvudet på kudden, men sedan... vaknar jag varannan eller i värstafall en gång i timmen och måste upp och kissa.
Jag vaknar dessutom till av vadkrampen from hell.
Dessutom brukar juvelen vakna till vid 3 tiden av mitt rännande och då tar det 5-10 min att somna om för det är så svårt att försöka bortse från buffar och stöket.

 
Kollar denna appen troget varje morgon, såg att idag har jag gått prick 60% så dagarna och tiden går undan.

Det är ju som bekant ens tidigare erfarenheter som formar vem man är idag, och hur man upplever saker och ting och även sätter ribban på ev ångest och orosmoment.
Imorgon är det dags för RUL och vi har ju ett utökat RUL med tanke på min ängel som hade en hel del fel som är synliga på en ultraljudsundersökning.
I min värld och mina erfarenheter som är en graviditet något som får ett tvärt slut isamband med förlossningen, där lugnet i förlossningsrummet byts mot en stress och iväg till ett katastrofsnitt och en bebis som dör efter 1,5 timma... Det är min erfarenhet av slutet på en graviditet...
Jag är nu extra uppkollad och kollas extra, som detta ultraljudet, det är utökat för att kunna utesluta alla skador min ängel hade.
Efter detta ultraljudet kommer jag förhoppningsvis få ett annat lugn i graviditeten, mindre rädsla och mindre katastroftänkande.

Snälla, håll tummarna för oss i morgon, att juvelen är frisk och mår bra och att vi får fullfölja denna graviditeten och får ett friskt barn i augusti!

Somnade rätt tidigt igår vilket var himmla skönt, ingen större koll på när jag somnade samma sak vet jag att jag varit uppe och kissat inatt men kan inte alls komma ihåg om det var 1 eller 2 ggr.
Senaste dagarna har jag vaknat hungrig, eller snarare har jag i tillståndet mellan sömn och vaken haft tankarna på mat och vanligtvis brukar jag vilja dricka kaffet i lugn och ro och sedan tvätta mig i ansiktet och klä på mig.
Men nu fixar jag frukost samtidigt som jag dricker min kaffe, sedan känns alla rutiner fel på morgon kommer liksom lite ur balans då g tappar en så invand rutin.

Idag gick vi in i ny vecka vilket känns härligt, har satt upp lite olika milstolpar att ha nedräkning till den första ä 50% tiden och RUL det blir i princip samma dag.
Därefter är det vecka 24 som jag har som nästa delmål för då har barnet en god chans att klara sig. Sedan är det naturligt att ha nästa sikte på Trimister 3 som infaller i vecka 29.
Sedan har vi lite roligheter inplanerat så som Ullared och därmed premiärturen med husvagnen i maj, och i juni blir det en vecka i värmland närmare bestämt på Hammarö i Kalstad.

Slutligen kommer jag bara jobba ett par veckor innan det är första Juli och då går jag från jobbet på resterande semestertid och sedan vänta in Juvelens ankomst.
Känns som om tiden kommer att fortsätta att gå undan, eller hoppas jag iallfall.

Idag är det dessutom ett underbart vårväder ute men tyvärr skall det inte hålla i sig, snön smälter i en rasande fart och det börjar komma fram lite barmark här och var, och efter en längre promenad med hunden i vårvädret så passade jag faktiskt på att unna mig en Chilatte från min tassimo då vi kom in.
 
Så nu är den snart urdrucken medans jag suttit och skrivit ihopp detta inlägget, sedan är det dags att ta en duch och packa ner det som skall med på våran långweekend på 60 årskalas och umgås med Misters familj och övriga släkt.

Att arbeta denna veckan, imorgon åker vi iväg på en liten tripp söder ut i landet då svärmor fyller 60 år kommande helgen.
Så schemat är redan fullbokat de närmsta dagarna eller snarare hela trippen, men det finns även tid för mig att vila och ta det lugnt för att orka med dagarna och så är det lite skönt med miljöombyte.

En sak som jag är rätt glad över är att jag trots det är vecka 18 i morgon inte har kommit in i spökerioden ännu, mina bröst är fortfarande ömma och illamåendet känns av lite till och från och jag känner mig frtfarande gravid.
Sedan längtar jag efter att få känna fosterrörelser, detta är ju andra barnet för mig.Med min ängel började jag känna rörelser vid vecka 18, moderkakan låg då i bakvägg men nu ligger den i framvägg och då kan det dröja lite med att känna rörelserna.

Jag njuter mer och mera av att vara gravid nu, jag är inte lika rädd längre! Men med min ängel gick jag ju en hel graviditet utan några som helst problem men sedan, vid förlossningen så uppenbarade sig massor av fel som gjorde att bebisen avled.

Det är ju därför mitt rutinultraljud flyttades fram 6 dagar från den 19:e mars till den 25:e mars. Ultraljudet skall utföras av en läkare istället för en specialutbildad BM och utöver det vanliga ultraljudet kommer vi kolla in alla organen extra nogrant, könsdelar skall kollas till bättre och så även ansiktet skall granskas nogrant.

Om vi får grönt ljus där efter att allt ser OK ut, så tror jag att all oro och all nervositet kommer att släppa! men i samma veva som jag håller på att längta ihjäl mig till RUL så är jag endå livrädd inför att göra det, men nu skall vi tänka possetivt.

Önskar mina läsare en riktigt fin dag nu.

Igår låg ju hjärtljuden på 142-144 slag på liten, senast strax över 150, tydligen är högre hjärljud = med tjej! Nu spelar det iof ingen roll om det blir en pojke eller flicka utan det enda som spelar roll är att allt går bra.
men det är endå kul att det gissa   

Skall ju lämna blodprov igen ibörjan av April, misstänker att det kommer bli var 6 vecka genom hela graviditen för att se att jag inte utvecklar underfunktion i sköldkörteln då jag har höga antikroppar.

 
Jag har sedan barn gått på en privat vårdcentral på annan del av komunen, personalen på labb på den vanliga vårdcentralen är himmla mysiga och trevliga, ingen väntetid att tala om eller så.
Gör inte ont att bli stocken där heller, men har lämnat blodprover där 2 ggr nu och båda gångerna har jag fått stort blåmärke, så undrar om jag kan lämna provet på min vanliga läkarmottagning istället?

Iövrigt har inte spökveckorna trätt in för mig, mår fortfarande illa till och från och vissa dofter får mig att må rejält illa.
Brösten ömmar fortfarande till och från, visst dom gör inte lika ont som i början men jag känner av dom fortfarande.

Ringde dessutom till KS och flyttade ultraljudstiden igår, fortfarande samma dag men jag kunde få en tid senare på dagen så jag inte missar jobbet något vilket känns himmla bra, vill inte missa mera jobb än nödvändigt och hitils har allt gått att lösa med at pyssla lite med schemat eller tiderna.

Idag är sista arbetsdagen innan helgen, sedan är jag ledig 3 dagar och därefter blir det bara att jobba 2 dagar innan det är dags att vara ledig 5 dagar och vi skall iväg på en liten långweekend för att fira att svärmor fyller 60 år vilket känns som ett himmla trevligt avbrott i vardagen.

Idag uppe med tuppen för att hinna med läkaren och BM på MVC.
Fick ett intyg om att inte jobba så sent, äta järntabletter dagligen och nytt prov på sköldkörteln i början av April!

Sedan in till BM för att lyssna på hjärtljuden innan vi rörde oss hemmåt igen och nu är jag påväg mot jobbet.

hade ju fått kallelse till KS i förra månaden med tiden till RUL den 19 mars, läkaren kompliterade det ultraljudet med en utökad organscreenng sk riktat ultraljud.
Igår då jag kom hem från jobbet låg ett brev från KS i brevlådan och en nybokad tid till RUL så den gammla var avbokad och den nya tiden är 25 mars!
Så vid rul kommer jag vara i vecka 20 (19+5) alltså halvvägs, och det är en läkare som utför ultraljudet så utöver det vanliga ultraljudet är detta mera ingående.
  
Detta medelande hade barnmorskan lämnat på kallelsen också.

Imorgon är det dags för läkarbesök på MVC igen så håll tummarna att det går bra och att mina depåer inte var tomma och att mitt HB är bättre nu med mera järntabletter och extra mkt järnrik mat.