Av att jag redan blickar framåt efter vårat misslyckade IVF, jag känner mig själv så pass väl levt tillräckligt länge och haft flera motgångar och svårigheter i livet som jag inte ens skulle vilja att min värsta ovänn.

Händer det mig något tråkigt, som får fotfästet att gunga att välden kännas en smula mindre lockande stannar jag upp känner och lyssnar inåt tillåter mig att bli jätteledsen och leva ut det och jag analyserar, reflekterar och tänker framåt!

Men blir jag stående på ett ben för länge så faller jag, och faller jag får jag svårt att resa mig det tar tid man rullar runt på mage för att komma upp och då hamnar blickarna bakåt istället för framåt.
Då blir det svårare att vända sig om att börja gå framåt igen...

Så för att jag skall komma igenom motgångar och svårigheter, stanna upp och tillåta mig känna vara ledsen och prata! Leta efter möjligheter till att komma vidare för att inte bli stående stilla på ett ben med dålig balans.

Detta misslyckade IVF var 1 av 3, vi har en blastocyst i frysen ingen anledning till panik och katastroftankar vilket jag kände först då jag satt och grät på toan på jobbet.
Allt handlar om att för min del att leta möjligheter försöka se relistiskt på det som händer kring mig utan att stoppa undan några känslor.

Talade med kliniken idag om våran misslyckade IVF så vi planerade inför vårat FET har ju en fin blastocyst i frysen som skall få komma tillbaka till mig!
Som tur är har jag rätt kort cykel (22-24 dagar) så nästa mensstart räknas bli den 16 oktober, vul beräknas till dag 7 sedan diskuterade vi det där med att köra på äl-stickor eller att köra på ovitrellspruta för att taima ägglossningen, jag valde att inte lita på min kropp och då blir det ovitrelle sprutan vi kör på.
Så 6 dagar efter ÄL så kommer vi förhoppningsvis få tillbaka en blastocyst som väljer att stanna hos mig.

Skönt att planera framåt!

Att vara ute i skogen en heldag, vi skördade ett par fina liter av trattkantareller och fick även lite gulingar och svart trumpetsvamp.
natoren är verkligen så himmla vacker på hösten, men detta året är det trots datumet mera grönt än vackra färger får se när det blir eld i träden och buskarna.

Ser fram emot med liten spänd förväntan till att ringa kliniken för att planera frysförsöket, vore så himmla kul om vi kunde ta det på denna cykeln, när vi liksom endå har ångan uppe och slippa ett avbrott.

Skall även ringa våran BRF idag för fläkten går lite dåligt tycker jag samt att det känns som lite dålig vetilation i badrummen antagligen samma fel sm senast då dom bytte någon säkring uppe på motorn eller vad det är som sitter på taket.

Återkommer senare idag då jag har besked från kliniken om hur vi går vidare.

Och medela att allt sket sig, då mensen är kraftig som vanligt! Vill planera för att göra ett FET i en ostimulerad cykel med blastocysten som vi har har i frysen.
Vore himmla trevligt om den klarar upptining och att den kanske bestämmer sig för att stanna hos oss och gro fram ett fint plus   
Igår hade vi vänner över på Tacomiddag, de medelade att dom var i vecka 10 igår, blev riktigt glad för ders skull, handen på hjärtat blev jag himmla glad, dom kommer bli så fina föräldrar!
Dom vet dessutom om att vi kör IVF just nu så jag valde att inte medela att detta första försöket inte gick vägen, ville inte ta ifrån dom glädjen av att vänta smått.
Visst blev både jag och Mister avundsjuka, men vi blev inte det minsta missundsamma till deras graviditet.

Iallfall hade vi en trevlig kväll med tacos och sedan blev det lite sällskapsspel och framåt 22 tiden begav dom sig hemåt och vi rastade hunden och sedan kröp vi ner i sängen och kollade lite på TV innan lampan släcktes.

Idag skall vi ut en heldag iskogen med andra vänner, vi tänkte lite svamp och bär jakt, frisk luft och vacker natur och god fika är packad och även lite pastasallad är fixad inför dagen.

Hittade familjeliv i våras och kollat runt där, då vi började våran IVF resa hoppade jag in aktivt i tråden "IVF september" där är vi ett härligt gäng tjejer/kvinnor som har samma önskan och mål, att få barn att bli gravida... vi har alla olika livshistorier i botten och olika förklaringar till våran barnlöshet.

Där sitter vi och peppar varandra och får svar på frågor om allt ifrån konstiga biverkningar och tips om hur man lättast tar sprutor och ÄL flytningar.
Antagligen riktigt skönt får våra respektive att vi kvinnor har tråden att ösa ur oss i för hur som helst blir killarna stående lite utanför då vi stoppar oss fulla med massor av hormoner som förändrar oss både fysiskt och psykiskt.

Fast alla vi i tråden bor i sverige, och en hel del av oss kör IVF resan via landstinget och här kommer vi till orättvisan:
I stockholm landsting får vi:
* 3 st försök
* 1 försök = att ett befruktat ägg återförs (Inget äggtillbaka, försöket räknas inte)
* Får man ägg till frysen, så återförs ett sådant tillbaka utan att det räknas som ett försök, det hänger ihopp med försöket innan.
* Kvinnan skall vara under 40 år!

Det som fick mig att reagera och bli ledsen för en annan människas livsöde, en människa jag aldrig träffat men kan endå känna hennes/deras smärta och det berör mig!

I Jönköpings län får man:
* En fullständig behandling med stimulation, äggplockning, befruktning IVF/ICSI, odling och återföring av 1 (undantagsvis 2) embryo
* Ytterligare en återföring av embryo antingen av tidigare fryst embryo, alternativt i de fall sådant inte finns, efter förnyad behandling!
* Kvinnan får inte ha fyllt 38 år!

Alltså sammanlagt 2 återförande av ägg och kvinnan får inte vara 38 år fyllda!

Barnlängtan38 på familjeliv bor i Jönköping, fyllde 38 år sedan för 3 veckor sedan vid hormonbehandlingen fick hon bara ut ett ägg och fick samtal från kliniken att ägget inte befruktats!
Så nu är det enligt jönköpings regler kört för dom att få vidare hjälp av landstinget för sin ofrivilliga barnlöshet men hade dom bott i sthlm området hade dom bara behövt sammlat sig, laddat om batterierna och siktat in sig på ett nytt försök av IVF!
Men då dom som sakt bor i jönköping så fungerar det inte så, det är orättvist!

I malmöområdet kör dom med poängsystem... varje par får 6 st poäng.
IVF kostar 2 poäng
FET kostar 1 poäng
Så det innebär får paret en bra IVF och ett ägg åter och 2 till frysen, återföringen tar sig inte utan dom använder sig av de frysta äggen så har dom gjort av med 4 poäng!
Kör dom då en ivf till så har dom förbrukat sina poäng och om det inte tar sig då och dom har massor av ägg i frysen får dom betala varje FET själva.

Tycker det är tråkigt och  orättvist att det skall skilja så mycket i vilket landsting man tillhör för att få hjälp med sin barnlöshet.
Själv är jag glad att jag tillhör stockholms landsting, men tycker fruktansvärt synd om dom som inte bor i sthlm området utan tillhör andra landsting.

Detta blev ett väldigt långt inlägg, men jag hoppas ni läsare tog er tid att läsa detta och gärna sprider informationen vidare, visst det kanske inte leder nåågon vart men förhoppningsvis kanske texten ovan på något sätt hamnar på rätt bildskärm att en förändring kanske kan ske på sikt!

Efter pratat med Mister och sedan en god natts sömn har vi faktiskt fått lite distans och ny framtidstro... Vi har ett ägg i frysen, vi har dessutom utöver det 2 st IVF kvar att genomföra.
Så allt är inte svart, allt är inte negativt det gäller att inte gräva ner sig utan våga blicka frammåt!

Så nu skall vi ha en trevlig helg sedan ringa kliniken på måndag, för blödningen jag fick igår beter sig precis som min vanliga mens, dvs upp 2 ggr på natten och byta skydd.

Så nu blickar vi framåt igen.

Gick på toaletten på jobbet, torkade mig och det var blod... Inte brunt och lite utan rött och ganska mycket, så med största säkerhet blir det ett minus den 28:e även om jag var inställd på det gjorde det fruktansvärt ont att se blodet så tillbaka och jobba och sedan på rasten låste jag in mig på toa i 15 minuter och bara lät tårarna rinna i 10 minuter, spolade ansiktet i kallt vatten och bet ihopp.
Jag skickade ett SMS till Mister och skrev bara "jag blöder" fick ett svar bestånde av "FAN, kramar massor" sedan jobbade jag på mina timmar till kl 21.15 och då jag kom ut från jobbet stod min älskade Mister där för att köra mig hem!

Så nu skall jag vara så tråkig att natta dator, hemmet och krypa ner i sängen med Mister ligga där och käka glass och kolla på Tv innan jag somnar.

Då det som tidigare nämts var beräknad BIM igår enligt "Periodtracker" och idag enligt ÄP så vågar jag inte chansa att jag får en blödning och bara har trosskydd på mig.
Jag tillhör den kategorin kvinnor som får en skaplig blödning direkt och jag har ingen större lust att gå runt med blodiga byxor då jag skall ta mig hem från jobbet.
 
Så det känns lite tråkigt att behöva vara så realistiskt att kränga på sig en binda   
Helst hade jag velat haft en massa syptom på att det fanns en liten minimal chans att det skulle tagit sig, att det vore något som grodde i mig!

Men nej, jag får sorgset konstatera att så är nog inte fallet   utan jag/vi får gå och invänta mensen eller testdagen och minuset, vet ju inte hur Crinonen påverkar den väntande menstrationen då det är ett graviditetsbevarande hormon.

Usch jag låter som en pessimistisk upphakad LP skiva, MEN att genomgå en IVF är fruktansvärt känslosamt man är extremt fullpumpad med massor av hormoner, man har kämpat så himmla länge utan reultat man lever på hoppet och ser ljuset i tunneln när man kör ett IVF och tar det inte då blir fallet så pass hårt, man faller från hög höjd och det gör ont...

Visst det finns en chans att det tagit sig, men magkänslan är allt annat än possetiv och det negativa testet på RD 8 ligger också i minnet och drar ner hoppet något fruktansvärt.