Igår morse var jag bara rädd tror jag vågade inte känna ngt i rädsla ifall detta FET inte skulle fungera!

Dagen igår sprang iväg, hade det faktiskt trevligt och på kvällen började jag tänka på ruvningen i andra banor... det började närma sig tankarna vid IVF:ens ruvning, dock mera sansat om jag kan använda ett sådant ord.

Idag vaknade jag med en härlig känsla i kroppen, och accepterar att skallen vill leva på känslan att vara "nästan gravid" som en skrev på familjeliv.

Fick ju med mig papper från fertilitetscentrum, ungefär samma papper som senast då det var ett ET informationen var att ägget fäster efter ca 3 dager efter ET/FET undrar om det även gäller blastocyster?
Vidare så kollade jag på periodtracker imorse då jag klev upp.
 
Fördelen med blastocyst är ju att den har växt på sig ett par extra dagar, oviheten blir kortare... snabbare tid till TD, jag vet dessutom inte när jag skall förtesta? samma dag som BIM, dagen efter BIM eller helt enkelt vänta till TD den 16 okt?
Får väl helt enkelt leva i nuet, och testa då det kryper i kroppen om att vilja ha en tjuvkoll.

Fredag idag, önskar mina läsare en trevlig helg!

Är självklart jätteglad åt att vi fick tillbaka blastocysten och allt verkligen gått bra så här långt.
Vid IVF började jag typ känna mig gravid redan vid äggplocket och så höll det i sig till ett par dagar innan blödningen.

Tog ju ovitrelle sprutan som som planerat ch tagit Crinonen och känner mig prscis som vanligt så inga svullna bröst eller annat.
Igårkväll fick jag så mycket tråkiga tankar om att detta inte kommer att ta sig!

Vill ju så gärna att det skall ta sig, men vågar inte hoppas för mycket vågar inte bygga några stora luftslott så jag bestämde för att försöka leve i nuet och inte tänka för mycket framåt.

Första steget är att klara mig förbi BIM som är 8 november!
Andra steget är att klara sig fram til TD den 16 och hoppas på det bästa.